Så många missförstånd att klara upp
via telefon.
Missförstånd som aldrig skulle dykt upp
om vi varit nära
Sett varann i ögonen
och läst varandras kroppar

Nu går diskussionerna heta
varje dag finns nåt nytt att reda upp
Glädje och kärlek byts mot
tårar och sorg

Kraven och osäkerheten blir större
och det enkla
sköna och underbara
kommer i skymundan...

Kärlek på distans
kräver sina möten för att ge
eld till glöden
För att stilla oroliga känslor och
ge varann bekräftelse på kärleken
som nånstans flammar

Men viljan övervinner allt
och lyckan finns där
viljan lever...

---

Det är svårare än vad jag trodde.
Minns hur du när vi börjat träffats berättade om din kommande flytt till Gävle.
Jag tänkte bara "Vill vi så klarar vi det" lätt som en plätt tänkte jag DÅ........
Men de kom att visa sig att det inte var fullt så lätt som jag trodde i somras...
Kärleken behöver ju vårdas...den kan intve leva på Luft & mil.

Allt rinner på i rutin. han kommer hem, packar upp för att i nästa sekund packa väskan och stänga dörren bakom sin rygg.
Tryggheten är borta.
(den har kanske aldrig funnits där?)
Det känns inte längre som tvåsamhet..Utan mer som ensamhet.

Jag frågar hur länge vi måste hålla ut.
Du vet inte.

Jag önskar bara jag hade en viss tid, ett visst datum att sikta på. Hålla ut tills.
Men inte ens det har jag.
du säger att du vill hem.

Jag vet inte ens hur vårat förhållande skulle vara om vi verkligen delade veckorna tillsammans.
Vi delar ju bara helgerna just nu.

Jag vill bara att du ska stanna hemma med mig.
Jag vill gråta 6 skrika varje söndagkväll..
För närsöndagskvällen har nått sitt slut väntar en vecka av ensamhet. Igen.

Jag tror inte du känner likadant.
Som vanligt.