Såhär nattetid..



usch.. Jag kan verkligen inte sova ikväll. Tankarna bara spinner runt runt runt..
Tänker på Alba lillgumman hela tiden. Jag har aldrig en "hundtjej" tidigare utan föredragit katt, dem behöver man inte sköta på samma sätt som en hund och under åren har jag haft en hel drös katter. Närmare bestämt 5 stycken.
Skrållan som jag fick när jag var 7 år som vi efter 8 år var tvungen att avliva. Tusse som blev 10 år som tillslut blev så gammal och tjock att han inte längre finns kvar bland oss. Tyson min lilla fighter som var vackrare än få, han fick epilepsi och som vi var tvungen att avliva. Fisen och hon är en stor favorit, en riktig utekatt som älskar livet som jägare, hon bor fortfarande med min mamma & pappa. Också har vi min nuvarande katt Milia, mysmongot våran som inte är rädd för någonting, absolut ingenting.

- Men sen jag fick Alba i somras har min syn ändrats otroligt. Jag älskar Alba och hennes glada jag. Varje morgon möter man en glad och gosig tjej som älskar att bli kliad och som har sitt alldeles egna sätt att visa det på, hon kraffsar nämligen lite speciellt med sina framtassar tills man börjar klia henne, och råkar man mot all förmodan sluta klia henne, ja då kraffsar hon på en tills man börjar igen.
Alba har fått mig att bli en riktig "hundtjej" och så fort tillfället ges så tar jag ofta promenader med henne, alltid på dagarna med vagnen, men jag försöker också passa på att låta R passa William så jag kan ta ordentliga skogspromenader.

Jag kan NU inte tänka mig en vardag utan Alba? Hur skulle det se ut? Jag är ju sååå van att på förmiddagarna göra iordning William för en promenad med vagn och Alba.
OM Alba inte längre blir kvar hos oss... Vem ska då pussa bort Williams dreggelbubblor? Och vem ska slicka mina fossingar? vem ska ge Milia lite styk då det behövs?
Nä usch. Detta kommer inte hända (måste tänka positivt) även om jag innerst inne vet att jag inte bordevara alltför optimistisk..

Albas hälsa går först. Har hon så ont och det inte går att göra något förtjänar hon det bästa, om det så är att komma till Hundhimlen. Hon har haft ett tillräckligt tufft liv, i sånnafall ska hon få avsluta det hela på ett värdigt sätt och slippa lida.


Alba mitt lilla allt.





Så. Skönt att skriva av allt som snurrar runt i huvudet..
måste nu försöka få lite sömn om det går. I morgon ska jag minsann mysa lite med Tinas lilla flicka.



Ciao.

Kommentarer
Postat av: Chris

Vilken figther ni har i alba. Jag håller alla mina tummar för er och henne, hoppas det ordnar sig till det bästa. Och om hon behöver få komma till hundhimlen, tänk då på vilket underart "slut" hon fick på sitt liv. Få komma till dig, R och W. Känna all den kärlek ni gett henne. Fått springa i skogen. klias och mysas. Hon har det bra nu alba.



Stor kram på er

2008-10-21 @ 12:28:20
Postat av: Anna

Jag är alldeles gråtfärdig nu när jag läst om Alba.. Min Wilma är ju som ett barn för mig och jag HATAR folk som säger "men herregud det är ju bara en hund!" Så jag lider verkligen med er allihopa och hoppas på det bästa!

Postat av: Karoline

Gud vad hemskt, lider verkligen med er :/ jag håller verkligen tummarna och hoppas på det bästa för er och Alba.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback