Robban och William ligger och sover just nu. R var jätte trött och William verkar INTE kunna sova utan någon av oss, så R la sig frivilligt med honom. Jag sitter här själv och har JÄTTE tråkigt. Jag var jätte trött förut med det verkar ha gått över. Well, om 15 minuter börjar ändå Gray´s.

Imorgon ska jag och William på Birsta med Jessica och Leo. Fika och mysa. Tänkte även passa på att kolla på lite olika ramar till fotona som jag beställt från www.extrafilm.se Har ni något tips om snygga fotoramar??! =]
Jag ska dessutom få lite sovmorgon i morgonbitti av min älskade älskade sambo. Han ska inte iväg förrens runt 11 i morgon. Men jag vill inte sova för länge.. =]

Jag har solat i dag, för första gången på flera flera månader. Och min hud gör ONT! Den sticker och svider. AJ! =]
Men måste ändå sola om någon dag igen. Måste passa på nu innan operation, för efter det har jag för mig att man inte får/ska sola på ett tag. Vilka problem man har *fnissar*

Vill ni veta vad lille William lyckades med idag??? Han har ju som jag skrivit, fått en otrolig separationsångest, som många barn får i den här åldern, och när jag skulle springa upp på övervåningen i morse för att ta på mig ett par strumpor, lyckades han med något som nästan gav mig en hjärtinfrarkt. När jag kommer nerför trappan ser jag honom i mitten av trappan!!! Han har aldrig förut ens visat intresse för trappan eller försökt ta sig upp. Och vi har ju en grind där men inte börjat använda den än. Mitt hjärta höll på att stanna, tänk om han hade ramlat???! Jag hade aldrig förlåtit mig själv. Så hädanefter så är grinden ständ. Han börjar verkligen bli stor nu min lilla lilla bebis.

Och han bli bara mer o mer charmig för varje dag som går. Han är ständigt på jakt efter att charma någon tjej och försöker skratta med killarna på stan. Häromdagen när jag och W var på stan så gick vi och satte oss på Barista alldeles själv för det var dags för mellis. Så när vi satt där, jag med min kaffe och han med sin mosade banan, så kom det ett par snubbar i åldern 25 kanske, som stof bredvid oss och surrade och skrattade. Och William tittade på dom och började "låtsas skratta". Jag kunde inte hålla mig så jag brast ut i asgarv, för han såg verkligen "Töntig" ut. Ni vet som när man ser på film och någon försöker låtsas vara med i gänget. =] Han är något alldeles extra min lilla älskling, det har jag alltid sagt ;)



Räkningen fortsätter nedåt. I morgon när jag slår upp ögonen är det bara 8 dagar kvar till Operation, dvs 7 dagar tills jag och R åker ner till Örebro för att checka in på hotellet. JESUS!





Nu, Gray´s!