Jag ska börja med att erkänna att jag inte riktigt tog mig an honom. Jag lärde inte mig att uppskatta honom, förrän det var för sent. Det är alltså den legendariske Mickael Jackson jag pratar om.

En person som betytt så otroligt för en hel generation och mer därtill. En person som är mer än just bara en person.
Han satt på så mycket kunskap och var som alla skriver the king of pop. Men enligt mig såhär i efterhand så var han så mycket mer än så, Han var för mig nu, en grundare till allt som har med musik att göra i dagsläget. Att sitta på den kunskapet han hade, att kunna förmedla en känsla så stark som en sång, på det sätt han gjorde det, är för mig magiskt.

I en veckas tid nu har endast Michael Jackson spelats i våra högtalare som för att visa vår tacksamhet för honom.
Och i dag kan jag stolt säga att jag dyrkar hans musik. Han hade en känsla som många i dag saknar.
Hans texter kan få en att känna samma sorg som honom, dem kan få en att känna lyckan och önskan och allt som hör därtill. Han förmedlar känslor som ingen annan kan.
Just nu pumpas en av mina favoriter i högtalarn " Michael Jackson - Human Nature", Men lika oftas strömmar "They dont realy care about us" "Dirty Diana" "Will you be there". Ja listan kan göras lång.

Men en sak är säker, aldrig kommer musik bli detsamma som när han levde. Aldrig någonsin, enligt min åsik.
Han vad dömd av folket, han var dömd av sin far.
Det är inte konstigt att han blev folkets Wacko Jacko, MEN, det kvartstår enligt mig, att han Var Mannen, Myten, Legenden. King of Pop och allas älskade MJ!