Kylan kommer och träden ändrar färg.
När man vaknar på mornarna vill man helst av allt bara ligga kvar under täcket, där värmen finns.
Och inte är det lättare att kliva upp och möta kylan när man ser på vad man har brevid sig i sängen.
För mig, världens vackraste varelse. Som verkligen finns där för mig, I alla väder.

Jag vet att jag har valt rätt människa att dela min vardag med, Jag vet det pga han älskar mig minst lika mycket om inte mer efter att få sett alla mina brister. Han älskar mig dom dagar jag går omkring i mjukiskläder och osminkad lika mycket som när jag är fixad för fest.

Jag ser fram emot ännu en höst med honom med allt vad det innebär.
Förra hösten glömmer jag aldrig. Då vi var som nykärast, Då allt var nytt. Nu har vi gått en lång väg tillsammans och jag är nog minst lika lycklig som förra hösten, Om inte lyckligare.
Han värmer mig när kylan tränger sig på och jag håller honom nära nära mitt hjärta.