They´ll never know...
Ensamhet.
På senaste tiden har ett slags tomrum infunnit sig hos mig, runt mig, i mig..
Det är någonting som fattas, men jag vet bara inte vad.
Vissa dagar är verkligen grå och när jag går ensam genom stan så gör det bara så ont..
Jag är hemma, Men endå inte..
För en gångs skull är det svårt att skriva om det, just pga att det inte finns några ord som beskriver känslan jag känner inom mig. Jag vill bara hitta ut ur denna cirkel, men just nu känns det fruktansvärt svårt.
Jag vet inte vad som är fel, eller om det ens är något som är fel.
Men vissa dagar känner jag bara för att ligga kvar i sängen och gömma mig från denna värld, som snurrar på utanför mitt sovrumsfönster...
Vissa dagar har jag absolut ingen lust att gå ut och möta alla människor med ett leende.
Ibland vill jag bara skrika, rakt ut, all smärta och all ensamhet.
Men inget händer...
Dagarna går förbi och tiden rusar i väg.
Men jag står kvar tyst
i bakgrunden.
all that you are, is a beautiful child,
but they´ll never know.
And I Hate it
Kommentarer
Postat av: Chris
jag saknar dig...
Postat av: Anna (lodisanna)
gud vad läskigt... det skulle lika gärna kunna varit jag som skrivit det där! jag HATAR de där dagarna, det är precis som du skriver.. fast det ändå inte går att förklara.. äh, du fattar :P
Trackback